Hej.

Sen en tid tillbaka har jag och Jocke en mms-kamera på en av våra åtlar, och dom senaste veckorna har det varit riktigt mycket grisar på den åteln, men verken tid eller lust har funnits att åka ut och skjuta något, utan vi har bara låtit dom vara. Och jag är absolut inte någon åteljägare, det kryper i hela kroppen efter 10 minuter och jag vill bara åka hem.

Men igårkväll när jag satt hemma i godan ro och kollade på tv kom det ett mms från åteln på en större galt och jag kunde inte hålla mig hemma.

Slängde in bössa oh hund i bilen och åkte. Under hela bilfärden kom det nya mms och han var kvar. Jag parkerade några hundra meter ifrån åteln ihopp om att han inte skulle höra mig, det var kallt, helt vindstilla och knäpptyst ute. Direkt när jag började gå på grusvägen förstod jag att jag aldrig skulle kunna ta mig fram tyst, så jag gjorde som innan, tog av mig skorna och traskade vidare i bara strumpor, tyst och smidigt. Jag lade ner mycket tid på att komma fram, allt för att inte röja mig. Men när jag väl var framme var galten redan borta=( Jag ställde mig jämte vakkojjan och väntade en stund, och plötsligt knakade hela planteringen jämte spridarn och det kommer ut grisar från alla håll.

Vår åtelbelysning hade slocknat igen, men jag hade en extra lampa som jag tände på vinst eller förlust, men till min förvåning så brydde sig grisarna inte det minsta om det gröna skenet, jag lös på dom en bra stund för att välja ut en gris med bra storlek, bonden vi arrenderar av vill nämligen ha en "julgris" i bra storlek. När jag hade kollat ut den grisen jag ville ha kom en brokig gris ut, en gris vi haft på åteln ett tag nu, men då har den alltid vart ensam. Så jag siktade in mig på den grisen istället och tryckte av, grisen markerade bra träff och alla andra grisar som var med sprang runt omkring och plötsligt stannar en mindre gris 10 meter ifrån mig oh jag får ett bra läge och skjuter den med och den faller ihop på plats.

Jag går aldrig fram till skottplatsen från gris nummer ett, utan går till bilen och hämtar Axa och mina sövlar för att sen gå mot skottplatsen. Ringde upp Anneli för att få lite sällskap där i natten=)

Hittar stora lungbitar direkt och börjar spåra med Axa, hon tar slaget väldigt bra, men till slut korsar hon troligen slag efter dom friska grisarna och vi kommer ut på åteln igen efter att vi gått som i en ring. Jag gör om och börja spåra, på vissa ställen är det riktigt mycket blod, för att sedan sluta helt. Och så höll det på, mycket blod, inget blod osv.

När vi gått ca 100 meter började jag tvivla på om vi var rätt? Kunde grisen gått så långt? Jag ville avbryta för att åter igen göra om det, men Axa var envis och ville bara längre in i planteringen, jag hängde på och där inne under några små granar bli det stopp och hon hittar grisen=)

Är väldigt nöjd med henne insats måste jag säga, hon har ett härligt driv i sig när vi spårar, tar det väldigt lugnt och metodiskt.

Jag tog ur grisen och började släpa upp för berget mot vägen, (Tacka gud för dragsele)=)

När jag varklar med grisarna så bestämde jag mig för att åka ner till byn där det vart mycket gris den senaste tiden, där dom bökat en hel del på åkrarna.

Jag gick och kollade dom 2 åkrarna där dom vart som mest, men ingenting där. Men när jag ska gå över stora vägen för att komma till en tredje åker ser jag 2 svarta skuggor ute på en jätteliten åker, en åker man typ aldrig ser vilt på? Jag blev förvånad över att jag kunde ta mig fram utan att bli upptäckt? För denna gången hade jag iaf skor på fötterna=) Jag kollade en stund på dom och båda var skjutbara så jag valde ut en och tryckte av, grisen föll ihop på plats och det vardags för ännu mer jobb!

Kul att en helt oplanerad kväll ändå slutade med 3 skjutna grisar, den ena grisen är inlämnad för styckning och packning till bonden, en är inlämad till vilthandlare och den mista ska jag åka och flå nu för attsenare göra korv av den=)

Hej på er.

Nu har det gått ett bratag igen sen jag skrev något här, men lusten o orken har helt enkelt inte funnits, jag blirnog blite latnär det är så mycket enklare att ladda upp en bild på sociala medier.

Jag harhunnit jaga en hel del och tänker dela med mig av en del av jakterna här.

Den här kvällen varjag ute och jagade på en mark mellan Stockaryd och Rörvik som min bror bla har skyddsjakten på, det var 3 mellanstora åkrar md havre på och grisarna hade härjat en hel del på alla fälten.

Jag bestämde mig för att jaga på åkern somligger precis intill en järnväg, där hade grisarna inte hunnit förstöra så mycket, men visst hade dom varit i havren en del.

Jag kom ut till marken ganska sent på kvällen, brukar försöka vänta några timmar efter att det blivit mörkt innan jag ger mig ut, det känns som att grisarna hunnit komma ut och känner sig mer trygga ju längre tiden går?

Jag ställde bilen några hundra meter ifrån åkern för att inte störaev grisar. Det varknäpptyst ute den här kvällen och det var svårt attta sig fram ljudlöst på grusvägen, men med hjälp av ett förbipasserande tåg kunde jag småspringa fram till åkern utan att höras.

Direkt när jag var i anslutning till åkern hörde jag ett smackande ljud och förstod att det var gris jag hörde.

Jag började smyga sakta mot ljudet, stannade tände min lampa men kunde inget se och smackandet slutade. Jag släckte lampan och fortsatte gå sakta och då började ljudet igen. Jag insåg attdet varen ensam gris, och det brukar försvåra ansmygningen väldigtmycket. Personligen tycker jag att det är lättare att smyga mig påen hel flock med grisar, då verkar dom så upptagna av varann och är inte så vaksamma på omgivningen.

Men den här grisen var ensam, flertalet gånger fnös grisen och gick in i en intilliggande plantering, men kom ut igen. Så hälldet på flera gånger och jag förstod att det kommer bli sjukt svårt att komma in nära. Jag stannade upp och tänkte att jag väntar ut grisen, vilket till slut gav resultat. Jag vet inte hur länge jag stod där och väntade, men till slut kom han ut och ställde upp bredsidan mot mig och jag kunde trycka av.

Grisen föll ihop i smällen och allt hade gått bra.

Att skjuta gris i spannmål kan vara väldigt lätt ibland, men när man som den här gången "hittar" en ensam gris ställs allt på sin spets, och det blir ett slags kvitto på att man gjort rätt när man kommer intill och kan skjuta.

Det visade sig sen att grisarna lös med sin frånvaro på just denna åkern efter att jag sköt denna, bonden fick ihop en bra skörd, tyvärr var det värre med åkrarna på andra sidan vägen. (kommer inlägg om det senare)

Ha de bra så hörs vi snart igen!

I flera år har jag tjatat på min pappa att han ska följa med mig på vildsvinsjakt, men intreeset har inte funnits, men jag har fortsatt tjata. Så för ca 2 veckor sedan fick jag äntligen med honom ut. Vi skulle jaga på en mark som ägs av tre bröder, som jag jagat en hel del gris hos dom senaste åren.

Jag hämtade upp pappa i Stockaryd strax efter 22 och åkte ut mot marken.

Just denna marken håller ett väldigt högt bestånd av vildsvin, speciellt vid denna tiden på året när spannmålen drar till sig grisarna.

Jag hade redan skjutit 2 grisar där någon dag innan och var ganska säker på att vi skulle få se grisar även denna kväll.

Det blåste och duggregnade en del när vi kom ut till marken. Vi parkerade bilen vid brödernas sommarstuga och började sakta men säkert gå igenom den första åkern som ligger precis intill huset, grisarna lös med sin frånvaro och vi fortsatte till en mindre åker som loigger mitt inne i skogen där grisarna förstört en hel del. Men även där var det tomt och vi skulle dra oss hemmåt så ingen av oss var så sugna på att sitta och vänta ut grisarna i det vädret. Vi gick upp till Morgan och hans barn som befann sig i huset denna helgen och pratade med dom i väl en timme innan det var dags för hemfärd.

Vi bestämde att vi skulle kolla över den stora åkern igen innan vi åkte hem ifall grisarna hade kommit ut nu, men det var tomt även den här gången. Jag började gå mot bilen när pappa tyckte att vi skulle gå ner till den lilla åkern i skogen o kolla innan vi åkte hem, men jag tyckte inte det var lönt då vi lagt vittring över åkern, men pappa gav sig inte han ville kolla för säkerhetsskull. Sagt och gjort, vi började gå nedåt och ganska direkt hördes de smackande ljudet av ätande grisar. Jag gick igenom lite snabbt med pappa hur vi skulle gå till väga när vi väl var framme och att vi troligen skulle komma dom väldigt nära. Vi gick den smala lilla vägen ner till åkern och få se 4 mellanstora grisar på ca 20 meter två av dom var suggor med små, medans dom andra 2 var gyltor, det syntes tydligt i den väldigt låga havren och efter skadorna dom redan orsakat.

Jag säger till pappa att grisen till höger är skjutbar, och jag hinner knappt säga de klart innan smällen kommer och grisen faller till marken=)

Man kunde uta tvekan se pappas stolthet när jag sa att grisen la sig i smällen:) Riktigt kul att få vara med när han för förtsa gången jagade vildsvin och dessutom lyckades: Jag är helt säker på att han kommer följa med mig igen!!

Jag har under 2 veckors tid haft en tävling på min Facebooksida, där kunde du som var med o tävlade vinna en bockjakt följt av vildsvins jakt! 

Vinnaren i denna tävlingen blev Micke Niemi! Stort grattis till dig😄 

Kontakta mig på Facebook eller min mejl så bestämmer vi mer😄 

Hej på er! 

Semestern är i full gång för min del, vilket innebär att det blir en hel del jakt på nätterna. 

Grisarna har nu börjat gå i havren här hos mig och det märks tydligt att de stämmer som många sagt, det är sjukliga mängder med gris i år, kullarna är betydligt större än tidigare år och det är väldigt många små hondjur som kommer med kultingar efter sig, vilket gör att allt bli mycket svårare i havren! 

I måndags åkte jag ut en sväng för att kolla läget lite, började med att fylla på mat på åtlarna i hopp om att hålla vildsvinen där i stället för i spannmålen, verkar ha en liten effekt på vissa vildsvin iaf. 

Efter det åkte jag upp till dom stora fälten med havre på, det blåste väldigt kraftigt och det var i stort sätt omöjligt att höra något överhuvdtaget:-( 

Men jag gav mig in i spannmålen och direkt fick jag kontakt med gris, 2 stora grisar syntes till men också ganska snabbt hördes små kultingar, vinden kastade om vart annat och grisarna gav sig iväg mot planteringens skydd, trolig is bara för stunden? 

Jag gick längre ner på vägen mot en åker man har väldigt bra översikt på, man står väldigt högt uppe på vägen och ser lätt om det är några grisar i rörelse, vilket det inte var idag. 

Jag gick tillbaka upp i backen o kollade av de störta fältet, men inte heller där syntes några grisar. 

Jag körde upp till en annan gård som såddes lite senare än de kag nyss vart i, lite mjölk var det i havren så jag gick upp till trädet och satte mig i skjutstegen en stund, men eftersom vinden var så stark fanns de inte ens chans att höra nått så jag tog mig ner igen och gick genom åkrarna, men också här var de lugnt. 

Nu bestämde jag mig för att åka till en åker där bonden precis slagit ner havren för att göra ensilage av den, men hade mina misstankar om att grisarna kanske vill passera denna åkern för att ge sig in i de stora havrefältet på andra sidan vägen, som också brukas av samma bonde, men en annan markägare som själv jagar ibland. 

Jag gick neråt platsen jag hade tänkt sätta mig på, den nyslagna åkern hade redan hunnit bli bränd av solen vilket gjorde att det utan problem gick att se över hela åkern. 

Jag satte mig till rätta och hörde grisarna smaska i havren på andra sidan vägen, det var full fart där ute. 

Hade suttit kanske en timme när jag hör att taggtråden vid skogen spänns och ger ett ljud av sig, ut kommer 4 lika stora grisar, inga små med och det syntes tydligt att dom 2 bakre var galtar, jag la mig ner för maximalt stöd, även om Jag bara hade 50

meter till dom, och dom kom rakt emot mig. Jag väntade tills den sista grisen stannade till och vred upp sig o då tryckte jag av, grisen föll ihop i smällen och dom andra 3 rusade i full fart in i havren på andra sidan. 

Jag gick fram och kollade på grisen, en fin liten gris var det. Grisarna på andra sidan började snabbt smaska på havren igen. 

Jag tog ur grisen och drog ut den till vägen för att köra bort och hänga upp den sen. 

Igår var jag ute igen, jag gick hela dagen och funderade på ett bra upplägg som jag trodde skulle funka, jag åkte ut till marken för att försöka hinna i tid då grisarna dagen innan var väldigt tidiga. Jag hade bestämt mig för att sitta där jag sköt kvällen innan. Jag blev dock lite sen visade det sig. När jag körde förbi åkern jag skulle sitta på var klockan 22:30 och jag såg en flock passera där jag skulle sitta, såg även ett gäng som redan var i havren:/ 

Jag parkerade bilen vid ett litet torp och gjorde mig klar för att börja jakten. 

När jag gick längs med vägen hör jag det välkända ljudet av havregrisar. En gris stod väldigt nära vägen utan att jag säg den, och hjärtat hoppade över ett slag när den rusade ifrån mig på några meter för att sen fortsätta äta. 

Vinden låg helt fel för mig, jag la vind längs med hela skogs kanten där jag i min fantasi målat upp att grisarna skulle komma ut, för här måste dom passera för att komma in i havren.

Men jag tänkte att nu är jag ändå här så jag sätter mig en stund iaf. 

Sagt och gjort, jag satte mig till rätta, tog en bild och la upp på

min instagram. La ner telefonen och tänkte att här borde de komma gris förr eller senare? 

Och visst kom det gris, jag hade mest fokus på skogskanten och kom på mig själv att jag måste ju hålla koll ner mot mossen med ifall dom skulle vilja komma ut där ifrån. Jag vänder på huvudet och ser direkt en jätteflock med vildvin i kanten ca 200 meter bort, dom halvspringer upp mot havren, men vänder av någon anledning och går ner i mossakanten igen. Men bara för en liten stund innan dom tar sats och börja springa uppåt igen. 

Jag hinner bara tänka att dom ska inte hunna över innan jag få läge, jag lägger benen på ryggen och springer allt va jag orkar för att hinna fram innan dom, och precis när den första grisen i flocken går ut på vägen kommer jag fram till en stängselstolpe som jag kan ta stöd på, jag släpper hela flocken över vägen och riktar in mig på den sista grisen, de går väldigt snabbt för dom men till min fördel stannar den sista grisen precis innan vägen och jag kan trycka av, grisen faller ihop och även detta blev en lyckad kväll😄 

Jag tar hand om grisen och fortsätter sen min jakt, stöter på vildvin lite överallt, men få aldrig nått bra läge inne i spannmålen så jag avstår. 

Klockan hann bli lite över 4 innan jag var hemma igen, men va gör väll det? Jag har ju semester🐗👍🏻 

Ikväll ska jag och Jocke ut i spannmålen igen, vi få se vad som händer😄 

I lördags sköt Jocke sin första gris, en väldigt liten sådan, men som jag skrev innan så ska den rökas om ett litet tag😄 

Igår tog vi oss ut till jaktmarken igen, i hopp om att hitta några vildsvin igen.

Vi parkerade bilen mellan 2 större fält som inte ligger långt ifrån havren, det är just i detta området som vi har sett allra flest grisar nu i veckan. 

Vi såg direkt 2 stora grisar precis intill en liten udde som går ut en bit på åkern, ganska snabbt därpå kom det ut 2 till, mindre än dom 2 stora vi såg från början. 

Nu hade vi 2 stora suggor och 2 mindre grisar framför oss, det syntes tydligt att de två större var suggor, även en av dom mindre var pattade, men inte den minsta, det var en skjutbar gris och de var den vi skulle försöka oss på. 

Vi hukade oss och började åla mot grisarna. Vi kom in på ca 50 meter när en av grisarna anade oråd och flocken gav sig iväg men stannade ganska snart lite längre ner på åkern! 

Vi väntade ett tag för att grisarna skulle lugna sig lite innan vi kunde fortsätta mot dom. 

Griarna försvann bakom en krök på åkern och vi kunde utan problem rörande mot dom för att göra ett nytt försök. 

När vi kom runt hörnet hade vi grisarna väldigt nära oss, isf dom 2 stora suggorna. Men den skjutbara vi kollat ut var längre ner och där skulle vi aldrig kunna avlossa ett säkert skott? 

Dom 2 stora suggorna började röra sig ifrån oss, mot den gris vi ville komma åt, vi smög sakta efter stannade, satte oss på huk för att sedan göra om processen gång på gång innan vi var tillräckligt nära. 

Jocke började precis som jag få en adrenalinkick av händelsen, men jag sa till honom att bara ta de lugnt, vi hade gott om tid på oss. Skjut bara om du känner att det känns bra, tillfället kommer igen om du bestämmer för att inte skjuta. 

Vi satt en bra stund och kollade på flocken som nu bara var 40

metwr framför oss, vi hade fortfarande bra ljus och kunde lätt urskilja vilken av grisarna som var skjutbar. 

Jocke satte sig i skjutfärdig ställninh, jag satt precis bakom när skottet gick och grisen föll till marken. 

Vi gick fram och kollade på grisen och lyckan i Jockes ögon gick inte att ta miste på😄 

Jag kan erkänna att jag var precis lika glad som han😄 

Stort grattis till ännu en gris Jocke😄👍🏻🐗

Nu dom senadet dagarna har vi haft en liten galt synlig på marken, kväll efter kväll på samma ställe. En perfekt gris som jag tyckte att Jocke skulle få prova på. Vi bestämde oss för att börja vår semster med lite vildsvinsjakt. 

Sagt och gjort. Vi åkte utåt marken och platsen galten vart synlig på, vi parkerade bilen en bit ifrån och börja gå neråt tänkt plats att sitta på. 

Det var stilla och lugnt en bra stund, tiden gick och någon gris syntes inte till? Vi satt och diskuterade om allt mellan himmel o gjord när skogen plötsligt ändrade läte och det lät som kriget bröt ut? Jag och Jocke kollade på varann med frågande blickar och sa samtidigt, - va är de som låter? 

Samtidigt som vi sa det kommer det ut massa grisar från skogen, slogs o lekte om vartannat, det var lite blandade storlekar på vildsvinen och en väldigt stor sugga gjorde sig synlig med. 

Jag sa till Jocke att han få göra som han vill, vill han skjuta gör de, vill du bara kolla på dom för att lära mer om vildsvin gör du det. Han valde de sistnämnda till att börja med. Vi satt länge o beskådade vildsvinens framfart, innan Jocke hade bestämt sig för en mindre gris. 

Han tog korn på en av de större kultingarna och tryckte av. Grisen föll ihop och jag kunde bara ge han en klapp på axeln o gratulera till hans första vilt☺️ Den känslan är obeskrivlig:-) Och för mig är det större att få sitta i jämte när någon annan skjuter, och speciellt när det är de första viltet🙂 

Vi gick fram och kollade på vildsvinet som låg där, både jag och Jocke blev lite förvånade, vi hade missbrdömt storleken, trodde att den var lite större, men det blev en perfekt gris för röken😊 

När vi var klara med att ta hand om grisen fortsatte vi att jaga, vi hittade snabbt en flock med grisar ute på en vall, 4 lika stora grisar, som jag ansåg skjutbara. 

Vi ville ta oss lite närmre för att verkligen se så det inte var några små

med. Vi smög i månens sken, men kunde gå i skuggan som bildades av trädkronorna. 

Vinden började snurra och grisarna började bli oroliga och valde att lämna fältet för tryggheten i skogen. 

Där bestämde vi att avsluta jakten och bege oss hemåt, klockan hade hunnit bli över 2☺️

Hej på er!

Igår kväll hade jag bestämt mig för att jaga, efter en både lång och stressig dag på jobbet var det skönt att komma ut i tystnaden för en liten stund=)

Redan när jag passerade Ekenässjön såg jag grisar precis intill samhället, hade Carl telefonen och också han hade redan sett grisar, så förhoppningarna för att jag skulle hitta grisar ikväll var stor.

Som vanligt hade jag inga planer på vart jag skulle jaga, men jag tog kvällen som den kom bara. Jag började min jakt uppe i den stora byn, där det är mycket både vall och nysåddar som grisarna varit en hel del i.

Jag gick över alla åkrarna som finns där, men grisarna lös med sin frånvaro här uppe även ikväll.

Jag körde vidare upp mot en annan del av marken, och bara några hundra meter innan jag kom fram kommer de 2 stora fina suggor med ett helt gäng randiga grisar och går över vägen, ingen idé att lägga någon energi på dom eftersom kultigarna var i storlek med en träsko=)

Även på nästa ställe lös grisarna med sin frånvaro, de kanske trots allt inte skulle bli så lätt att hitta vildsvinen trots allt?

Klockan hade redan hunnit bli 23:30 innan jag skulle upp till marken där jag och Jocke såg grisarna kvällen innan. Jag gjorde som vanligt, parkerade bilen en bra bit ifrån gården, tog av mig stövlarna oh började gå. Det var nästan fullmåne, och även solen som inte gått ner helt hade jag lite nytta av, så ljuset var det absolut inga problem med. När jag kom fram till åkrarna tog jag på mig stövlarna och började gå ut på vallen mot en liten "ö" man kan sitta på och då ha riktigt bra koll ut över alla åkrarna som ligger runt omkring. Jag känner att vinden inte är till min fördel, men nu var jag ju ändå framme så jag ville inte börja krångla med att runda marken, jag hade troligen redan lagt vittring ändå=(

Jag hinner precis sätta mig på en liten sten när jag se en rikrigt stor gris komma och gå längs med åkerskanten, tyvärr hinner den få vind av mig innan jag ens hinner få upp bössan för att kolla va det var för gris. När grisen fnös till rör de sig grisar överallt i de höga gräset och jag inser att det är sugga med småttingar det också, inte heller där  fanns någon anledning att fortsätta jaga dom!

Bakom ön jag satt på finns det ytterligare en åker, en riktigt stor sådan dessutom, jag började gå ner från ön, och när jag var nere i gräset igen såg jag massa fållor från var jag misstänkte var en flock med grisar?

Jag såg att dom ledde ut över vägen och vidare in på den stora åkern framför mig. Nu kanske jag ändå skulle hitta rätt grisar?

Jag smög över vägen och följde åkerskanten ner mot mittpunkten på åkern, och mycket riktigt en flock på 9 grisar syntes väldigt väl. 2 större suggor och 7 lite mindre grisar.

Jag rundade åkern för att komma rätt i vind, sen började jag ansmygningen. Grisarna kivades om vart annat med varann, märktes tydligt att det var unggrisar då suggorna lugnt fortsatte att äta utan att bry sig om dom andra. Plötsligt lämnar grisarna åkern i ren panik, o jag tänker att nu är det kört, dom har garanterat fått vittring. Men nej då, suggorna var snabbt ute igen och dom mindre följde sakta efter, och mimsandet var i full gång igen.

Jag siktade in mig på en av dom mindre som jag tippade på låg mellan 50-60 kg, en perfekt gris att behålla och grilla i sommar=)

Det tog mig nästan 2 timmar innan jag var riktigt nära den utvalda grisen, nu hade jag den på knappt 10 meter. Jag försökrade mig om att den inte var pattad, vilket den inte var. Siktade in och trykte av, det blev panik i floken och grisarna flydde in i skoogen, även den påskjutna grisen sprang mot planteringen, men det syntes att det var en bra träff så jag väntade med att göra något till jag hörde den lägga sig.

Viltdragare kan ju vara den bästa uppfinningen vi har=) Sjukt smidigt är den här selen!

Jag gick aldrig fram och kollade vaet grisen hade lagt sig, då jag hade Axa i bilen så fick hon varamed o leta upp den, vilket gick jättebra, mycket slag efter en massa olika grisar, men Axa tog rätt slag och hittade en 100 meter från skottplatsen, kul för henne att få jobba lite med=)

En liten gylta blev nattens gris=) Nu är den inlämnad till EM-vilt för styckning och packetering=)